Välkommen den internationella mansdagen, den årliga dagen då vi hånar män i grupp. Hur blev det såhär?
Den 19:e november har firats som mansdagen sedan år 2009, initiativet togs dock redan 1999. Idag består firandet av ett flertalet olika nätverk och händelser runt om i världen.
Här är några av de frågor som denna dag syftar till att belysa:
– Att lyfta fram positiva förebilder som är män.
– Att fira mäns positiva bidrag till samhället.
– Att fokusera på mäns hälsa och välbefinnande.
– Att visa på diskriminering av män inom olika områden.
– Att förbättra och lyfta fram jämställdheten mellan män och kvinnor.
– Att skapa en tryggare, bättre värld där alla människor kan vara trygga och ha möjlighet att nå sin fulla potential.
På Add Gender, där jag är vd och normingenjör, har vi belyst internationella mansdagen sedan många år tillbaka. I början var det i stort sett inte många andra i Sverige som brydde sig. Idag ser jag till min förvåning att det blivit en dag då vi gemensamt hånar män i grupp. Och lyfter fram män som förövare och kvinnor som offer. När vi egentligen vill ha ett samtal om att både män och kvinnor är både offer och förövare i ett ojämlikt samhälle.
Sociala medier exploderar av initiativ där vi belyser att män inte demonstrerar idag – såsom många kvinnor (och en del män) gör på internationella kvinnodagen. Att män inte har riktiga problem, vi belyser på sin höjd män som förövare eller som bärare av ondska. Hela veckan inför dagen har präglats av Unionens initiativ ”Mansplainingakuten”, som är kanske den mest polariserande jämställdhetskampanjen jag sett på länge. Detta inom ett tema – makt och män, individ och struktur – där vi faktiskt hade kunnat prata om så mycket annat – och på så många andra sätt. Som exempelvis om varför man inte pratar om pojksoldater istället för barnsoldater. Där vi hade kunnat lyfta att män dör tidigare än kvinnor i mer ojämställda länder. Där vi hade kunnat synliggöra att det finns pojkar som försöker ta sitt liv när de inte får leka med My Little Ponys utan att bli mobbade. Vi vet på så många plan att jämställdhet är bra för alla människor och att vi alla är offer för ojämställdhet. Vi vet ju det.
Vi hade kunnat göra så mycket av den här dagen. Internationella mansdagen borde vara en dag då män (och kvinnor) får diskutera problem med ett ojämställt samhälle och tillsammans identifiera lösningarna.
